En lång, långsam och sömnig andakt som du möjligen kan ha nytta av när du ska gå och lägga dig och har svårt att somna.
Okänt fel på ljudfil, felsökning pågår. Använd spotify så länge.
Dagen går mot sitt slut. Det är dags att släppa taget om dagen som gått och ge rum för vila.
Din är dagen, din är också natten, du har skapat ljuset och solen.
Dagen är skapad för arbete och aktivitet och natten för vila. Gud skapade ljus och såg att ljuset var gott. Han skilde ljuset från mörkret. Han kallade ljuset dag och mörkret kallade han natt. Gud satte en gräns för ljus och mörker, han satte en gräns för arbete och aktivitet och för vila och avslappning. Att vila är en djupt helig uppgift instiftad av Gud själv.
När kvällen kommer är det dags för vilan. Allt som dyker upp i ditt huvud som ska göras eller som stressar dig; lägg det i Guds hand. Han vill bära din börda. Han vill ge dig vila. När det ramlar över dig igen, lägg tillbaks det till Gud. Han är alltid och hela tiden och kan bära det vi inte kan bära och han erbjuder dig vila just nu. Vi släpper det vi arbetat med, det vi engagerat oss i. Allt det där som tillhör dagen.
Det är vackrast när det skymmer
All den kärlek himlen rymmer
Ligger samlad i ett dunkelt ljus
Över jorden, över markens hus
Allt är ömhet, allt är smekt av händer
Herren själv utplånar fjärran stränder
Allt är nära, allt är långt ifrån
Allt är givet människan som lån.
Som fågeln går ner för landning, fäller ihop sina vingar och kurar ihop sig i sitt bo, redo att möta natten och vilan; så avslutar vi dagens sysslor. Varvar ner, gör oss i ordning. Kryper ner i sängen och låter kroppen vila. Låter kroppen slappna av och sjunka lite djupare ner i madrassen. Låter huvudet vila på kudden och bli allt tyngre.
Gud tack för löftet om att du alltid finns här
att du vakar över mig
att du håller din skyddande hand över mig
Tack Gud att du bjuder in till vila
hjälp mig med det som är svårt att lämna
hjälp mig att avsluta aktiviteter som snurrar i huvudet
ta oro som inte vill släppa sitt grepp
Jesus kom
Du som håller rymder och solar och planeter i din hand
bär mina bördor
bär mitt liv
bär min natt
bär min sömn
var min vila
Som solen vakar över dagen
så vakar du över mig.
Som månen vakar över natten
så vakar du över mig.
Som bergen vakar över dalen
så vakar du över mig.
Som vinden vakar över fälten
så vakar du över mig.
Alltid där
alltid där
med din skyddande hand över mig.
Låt vilan vandra ut i kroppens alla delar
Dra ett djupt andetag och andas ut med ett långt utdraget andetag
Vilan är en gåva till dig
Guds nåd är ny också varje natt
Känn hur benen blir tyngre
Känn hur höfterna slappnar av och sjunker djupare ner i madrassen
Magen fylls med luft
Och för varje gång du andas ut så blir du tyngre och mer avslappnad
Hela ryggtavlan slappnar av
Känner kontakten med underlaget
Axlarna och armarna slappnar av och vilar tungt
Som sängen bär din kropp, så är du buren av Gud själv
Spänningarna i ansiktet släpper långsamt, lite till och lite till
Om jag än tog morgonrodnadens vingar och gör jag mig en boning ytterst i havet, ska också där din hand leda mig och din högra hand hålla mig. Säger jag: ”Låt mörker täcka mig och ljuset bli natt omkring mig”, så är inte mörkret mörkt för dig. Natten lyser som dagen, mörkret är som ljuset. Du har skapat mina njurar, du vävde mig i moderlivet. Jag tackar dig för att jag är så underbart skapad. Underbara är dina verk, min själ vet det så väl. Benen i min kropp var inte osynliga för dig när jag formades i det fördolda, när jag bildades i jordens djup. Dina ögon såg mig när jag bara var ett foster. Alla mina dagar blev skrivna i din bok, formade innan någon av dem hade kommit. Hur ofattbara är inte dina tankar för mig, Gud, hur väldig är inte deras mångfald! Räknar jag dem är de fler än sandkornen. När jag vaknar är jag kvar hos dig.
Känn efter var i kroppen tröttheten sitter
Den är varm och mjuk
Någonstans känns den kanske lite extra
Den är ditt rum där du får vila
Låt dina tankar landa där i tröttheten
Som fågeln går ner för landning, fäller ihop sina vingar och kurar ihop sig i sitt bo, redo att möta natten och vilan.
Jesus kom
Tack Gud att du ser det jag inte ser
tack att du bär det jag inte kan bära
tack att du förstår så oändligt mycket mer än jag någonsin kan ana
tack för att jag är din
tack för att världen är din
tack för att natten är din
tack för att vilan är din
tack för att du berett ett rum av vila åt mig
mitt i allt
ett rum av vila
”Jag, säger Herren , sköter om vinträdgården. Jag vattnar den ständigt och vakar över den dag och natt, för att ingen ska skada den.
Hur ofattbara är inte dina tankar för mig, Gud, hur väldig är inte deras mångfald! Räknar jag dem är de fler än sandkornen. När jag vaknar är jag kvar hos dig.
Du som håller rymder och solar och planeter i din hand
bär mina bördor
bär mitt liv
bär min natt
bär min sömn
var min vila
Gud för dig är allting klar, allt det dolda uppenbart.
Mörkret är ej mörkt för dig och i dunklet ser du mig.
Läk mitt öga, att jag ser hur du är i det som sker.
Där jag bäst behöver dig är du allra närmast mig.
Och om jag ej mer förmår gå i tro den väg du går,
led mig vid din fasta hand steg för steg mot livets land.
När min tanke, tvivelstrött, obetvingligt motstånd mött
och ej mera mäktar strid – inneslut den in din frid.
All din nåd är öppen famn och ditt namn en ljuvlig hamn.
Vad du vill är helighet, men du är barmhärtighet.
Amen
I andakten används följande texter:
Psaltaren 74:16
1 Moseboken 1:3-5
Det är vackrast när det skymmer av Pär Lagerqvist
Som solen vakar över dagen av Micke Fhinn
Ps 139:9-18
Jesaja 27:3
Psalmsång 217 av Elis Malmeström